DEBATT - Triage via telefon, chatbot eller nu senast med artificiell intelligens (AI) minskar inte belastningen på primärvården. I stället behöver tillgängligheten till och kontinuiteten i det direkta patientmötet öka.
DEBATTARTIKEL DAGENS SAMHÄLLE 2021-12-01
Primärvården är hårt belastad och många vårdcentraler vittnar om extremt högt tryck. Patienter som stått tillbaka under pandemin vill nu åter träffa sin läkare. För att hantera telefonbelastningen sätts en betydande del av sjuksköterskorna i telefon eller i digitala chattfunktioner för att sortera patienterna. Personal som i stället skulle kunna vara involverade i direkt patientarbete och lösa vårdskulden.
Det finns en tro på att ”hänvisning (eller ”triage”) till rätt vårdnivå” skulle spara på sjukvårdens resurser. Men vad är rätt vårdnivå? Underförstått inbegriper detta att många patienter som önskar träffa en läkare inte får göra det, utan i stället erbjuds egenvårdsråd alternativt får träffa en annan yrkeskategori. Sjukvården tar sig alltså rätten att bättre tolka patientens behov och bedöma vem man vill träffa, än patienten själv.
Hypotesen är att detta skulle vara resursbesparande. Evidensen talar dock för motsatsen: I en ”Esteem-trial” initierad av UK National Institute for Health Research, en omfattande prospektiv, randomiserad studie som studerat sambandet mellan telefontriage och vårdkonsumtion i primärvård visas att antalet vårdkontakter ökade med 48 procent inom 28 dagar efter inledande skötersketriage, jämfört med om patienterna erbjöds en läkartid direkt. Vidare hörs vittnesmål från många vårdcentraler att sjuksköterskor upplever stress och dålig arbetsmiljö i telefontriagen. Det är påfrestande att sitta i telefon och säga nej till patienter eller erbjuda patienten något denne inte önskar. Triage via telefon, chatbot eller nu senast med artificiell intelligens är inte lösningen för att minska belastningen på primärvården.
Ska vi vända utvecklingen måste vi sluta att ständigt ifrågasätta patientens intentioner eller behov och i stället öka tillgängligheten till och kontinuiteten i det direkta patientmötet. Det är i mötet som ”onödig” vård kan förhindras, remissen till specialistkliniken undvikas och som patienten blir trygg i handläggningen. Ett kort möte med ett vårdteam där läkaren naturligt ingår är resurseffektivt. Detta är enkel psykologi. Alla människor vill bli sedda och lyssnade på, i synnerhet när vi är oroliga för en sjukdom. Att i sådana lägen erbjuda automatiserade svar ur en chatbot, eller ”egenvårdsråd” till patienter som inte bett om det löser ingenting. Det ökar bara trycket i telefonen.
Det finns ett omfattande vetenskapligt stöd för att om patienten får god information och förtroende att söka vård när de behöver, så minskar belastningen på sjukvården. I en studie från Karolinska Institutet (‘See-and-Treat’ to primary care: opening the gates does not cause a flood) minskade såväl akuta som planerade läkarbesök signifikant när patienter slapp telefontriage och kunde söka direkt till ett team av sjuksköterska och läkare när de själva såg ett behov av det.
Den snabba utvecklingen av digitala stöd i primärvården har stor potential att stärka patientens roll, öka tillgängligheten och tillse att vårdens medarbetare får mer tid till patientmötet. Låt oss då använda digitala stöd på det sättet, i stället för att bygga murar av triage som både försämrar tillgängligheten för patienten och arbetsmiljön för sjuksköterskorna. Det mänskliga mötet är effektivt och viktigt för både patienten och vårdgivaren. Sortera inte bort patienter utan möjliggör i stället mänsklig interaktion och kontakt. Så skapas förutsättningar för en god tillgänglig första linjens vård, för både patienter och medarbetare.
Staffan Bjessmo Med. dr, thoraxkirurgi, vd Collabodoc
Publicerad i Dagens Samhälle 2021-12-01